Vårdbiträde

Jag har ett jobb, ett bra jobb. För en dryg månad sedan började jag jobba i hemtjänsten som vikarie. Jag har observerat och lärt mig yrket och i onsdags gick jag till och med ”på riktigt”. Till skillnad från mina tidigare jobb är detta något som det är mycket lätt att motivera för mig själv varför jag gör. Det är värdigt. Det är mycket ansvar, bitvis utmanande och givande. Jag tillför mervärde till samhället, utför ett arbete som uppenbart behövs. Det känns bra.

Dessutom är det väldigt bra för min kropp. De första två dagarna fick jag väldigt, väldigt ont i ryggen. Inte av tunga lyft och konstiga arbetsställningar, utan av att vara igång. En vanlig arbetsdag cyklar jag drygt två mil och är på benen mest hela tiden. Det är sånt som mänskliga kroppar är byggda för. Jobbet har byggt upp mig, och ryggen har faktiskt blivit avsevärt bättre på kuppen.

Det drygaste är att gå upp på morgonen. De senaste sex åren har jag bara i undantagsfall haft en inrutad tillvaro, och det har varit lite si och så med dygnsrytmen. Nu ska jag upp klockan 6, oavsett vad.

Så är livet som vuxen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s