Adjö till rena kläder

Jag har undrat hur det kommer sig att småbarnsföräldrar anser att de måste tvätta hela tiden. Liksom, hur mycket kläder kan en liten unge göra av med?

Nu vet jag. Det handlar inte bara om Sashas kläder, som aldrig är helt rena. Mammas och pappas kläder samt varenda handduk och lakan i huset är också smutsiga. Det finns liksom ingen mening med att byta tröja, eftersom jag vet att inom en timme kommer en eller flera av följande substanser finnas på tröjan: a. bröstmjölk, b. bebisspya baserad på mjölk eller mjölkersättning, c. bebiskiss, d. bebisbajs. Bajs, kiss och spya från en bebis är visserligen ljusår från de vuxna motsvarigheterna vad gäller äcklighet, men det är fortfarande inte vad man vill ha på kläderna. Till det kommer att ammande mammor svettas ohemula mängder, och ammande bröst tenderar att läcka. Jag har ynnesten att få sova bra om nätterna: jag och Mats sover i skift och han har hand om mitt-i-nattenmatningen. Detta har till följd att jag vaknar sex-sju timmar efter att jag somnat, badandes i mjölk och svett. Kunde inte produktionen vara mer koncentrerad till vakentimmarna? Det hade varit så mycket praktiskare.

Tidigare tvättade vi efter den klassiska underklädesprincipen: när det inte finns några trosor kvar, är det dags att tvätta. Då har det gått ungefär två veckor och man fyller två maskiner. Nu tvättar vi när vi har slut på skötbordshanddukar. Och det är en strykande åtgång! Senast vi hade en laddning ren tvätt hemma tog det ungefär fyra timmar innan vi hade två nya bajshanddukar och en bajsbody.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s