De är inte kloka, de där kreationisterna

Att säga att kreationister har fel kan vara att slå in öppna dörrar, i alla fall i Sverige. Men bara för att ”alla” vet att evolutionsteorin är bevisad, betyder det inte att man förstår den.

Evolutionen är som att åka varv efter varv på en formel 1-bana med tusentals svängar på oregelbundna avstånd. Med ögonbindel. Det vill säga, i de flesta fall blir det oerhört, fatalt fel. Kanske inte såhär fel, men nästan.

De flesta som kör i 200 knyck med förbundna ögon kommer dö. Men rent statistiskt sett kommer någon förr eller senare hitta ett sätt att överleva. Det betyder inte att de blivit någon sorts Tina Thörner eller Schumacher eller vad motorsportarna nu heter allihopa. Men på något sätt kommer någon individ någon gång hitta ett sätt, som antagligen är långt ifrån det bästa, men tillräckligt för att överleva på den krokiga formel 1-banan.

Likadant är det med våra kroppar. De är inte ”perfekt avpassade” eller ”smart designade”. Faktum är att de inte är designade över huvud taget. Astronomen Neil DeGrasse Tyson (som främst är känd som upphovet till begreppet dvärgplanet och omdefinieringen av Pluto) har till exempel pekat på våra genitalier: vilken ingenjör skulle komma på idén att bygga ett kombinerat avlopps- och nöjessystem? Vi gör oss av med en väldig massa skit (bokstavligt)  med samma organ och i närheten av kroppens själva njutningscentrum. Ingen skulle väl vara så dum att hen lägger ett högaktivt kärnförvar under Liseberg? Eller…?

Så, varför håller jag på och är arg på detta just nu? Jo, jag är 23 år och känner mig just nu som någons farmor. Jag kan knappt resa mig ur en stol utan stöd. Om jag glömmer bort mig och hoppar fem centimeter över jordytan straffar ryggen mig direkt och hårt. Jag har foglosssning som ger mig konstant ont i svanskotan (en kroppsdel som jag tidigare knappt visste fanns). Mina smalben hatar mig och fylls med vätska på kvällarna. Det är oklart vad jag skulle göra utan badkaret. Med ungefär 14 veckor kvar på min graviditet har jag redan (eller igen) blivit halvt invalid. På vilket sätt är det ett tecken på en intelligent och godhjärtad formgivning av livet?

Framför allt intelligent. Hur intelligent är det egentligen att skapa 3,5 miljarder individer som kan föda barn men som med stor sannolikhet själva dör på kuppen? Det är ett typiskt exempel på ett system som fungerar, men är extremt långt från optimalt. I många områden är det extremt ovanligt att dö av graviditet, men klart är att våra kroppar inte är gjorda för detta. Det sägs att första tredjedelen (trimestern) av graviditeten är förjävlig för de flesta, den andra är behaglig och den tredje återigen jobbig. Nu är jag i/på väg in i den tredje tredjedelen. Kul.

Förvänta er fler arga inlägg om evolutionen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s