Mer om Sveriges feta bidrag

I förra inlägget skrev jag om varför jag inte har rätt till bidrag nu. Men sen när barnet kommer då? Då har jag väl rätt till massor med bidrag? Nja… jag är ingen bidragsexpert, så den som hittar fel i uträkningarna får gärna berätta om dem.

Liksom a-kassa beräknas föräldrapenningen på tidigare inkomst. Rättare sagt, vad för inkomst jag hade åtta månader innan barnet kom (eller beräknad födelse, låter troligare). Jag får 80% av min inkomst vid den tidpunkten. Då var min inkomst, surprise surprise, 0. För alla som glömt högstadiematten (och ekonomer), 80% av 0 är 0. Det förstår till och med Anders Borg att det är orimligt, så därför finns ett golv i föräldraförsäkringen på 180 kr/dag, som kan tas ut sju dagar i veckan. Efter skatt blir det 4 200 kronor. Hurra! Jag är rik!

Till det kommer barnbidraget, 1050 kronor skattefritt, och bostadsbidraget, 2 700 kronor. Egentligen är det inte mina pengar, utan tillfallet Mats och mig lika mycket. Vi är båda vårdnadshavare, delar bostad, och sambeskattningen avskaffades redan på 70-talet. Till det får Mats typ 8 500 från CSN, varav två tredjedelar är lån.

Våra samlade inkomster blir alltså 4200 + 1050 + 2700 + 8500, cirka 16 500 kronor. Uppdelat blir det cirka 6000 till mig och 10 000 till Mats, varav ungefär hälften av Mats inkomster är lån.

Om CSN är snälla får jag uppskov på mitt CSN-lån. Annars måste jag redan under föräldraledigheten betala till dem. Jag har inte vågat kolla på ett tag hur mycket jag är skyldig CSN, men det bör röra sig om ungefär en kvarts miljon.

Allt som allt är alltså vår ekonomiska situation efter juni bara dålig, inte extremt dålig. Vi har haft turen att få en lägenhet (stor bedrift i Lund) med vettig hyra (ännu ovanligare). Jag är vegetarian och vi har båda varit fattiga hela våra vuxna liv. Sen vill den äldre generationen givetvis hjälpa till. Det är klart att det fixar sig. Men ändå. Jag är 23, ambitiös och högutbildad. Ska man verkligen behöva ta emot allmosor från föräldrarna i hela livet?

Hur hade det varit om jag varit ensamstående? Om pappan inte tog det ansvar han visste kunde komma med att ligga, skulle barnbidraget och föräldrapenningen varit lika. En snabb check på Försäkringskassan visar att underhållsbidraget bygger på en frivillig överenskommelse mellan partnerna, var sjutton nu det betyder. Klart är att det inte skulle komma in mycket där.

Bostadsbidraget hade legat så att jag i bästa fall kunde få betala 1 500 för ett rum eller en etta, om jag kunde få tag på en. Anledningen till att vi över huvud taget har en så bra trea nu är att Mats redan bodde hos studentbostadsbolaget, och vi därför fick barnförtur. Som ensamstående hade jag inte haft den lyxen, och framför allt skulle ingen jävel vilja ha en ensamstående och fattig morsa som hyresgäst.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s